It's not how long you wait, but how you believe while you wait. :)
Then, he was a perfect stranger to her. Tried to be friends and ended up hiding their real feelings to each other.
And POOF! they became...
GUMMI BEARS! :))
Pero swear, hindi ko na naipaliwanag yung nangyari. Words aren't enough to be written down just to describe that floating feeling. :)
I had the greatest feeling when I had him close to me in our garden with that starry sky above us. Kahit nasampal ko siya once dahil kinakagat ng lamok ang pisngi niya. Akala ko sa movies lang yun, but it's happening to me.
Feeling cold under the rain pero kung kasama mo siyang tumatakbo nang walang payong, aysus. Kahit magkasakit ka pa, nakangiti ka naman pagkatapos eh. Akala ko sa movies lang yun, but it's happening to me.
Kahit sangkaterbang word war pa ang meron, kapag nakita mo siya, matatawa ka na. Ayun, bati na ulit. Parang dalawang bata lang na nag-asaran ng 'Behlat-di-kita-bati-ngayon'. Hahaha. :))
Pero totoo, mukha silang bears, lalo na yung guy. Kasi huggable siya. I must know and must be sure about it, BECAUSE I AM THE 'SHE' that I was refering to in the story told in the earlier part. :)
Sana nga lang nababasa niya ito. Baka hindi, kasi nagdoDOTA na naman yun... o baka may duty sa hospital.. o kaya busy dahil iniisip din ako. :)
No comments:
Post a Comment